• Fria metoder
  • Det behövs mentala redskap i landsbygdsutvecklingsarbetet. Eller Metoder om man så vill. Detta har uppmärksammats i många sammanhang och det finns en uppsjö av handböcker om byaplanering, social ekonomi, social redovisning, framtidsdiskussioner lokal ekonomisk analys osv. Det finns också en rad metod boxar, mappar där man har samlat nyttiga metoder. Ett av dem är den finlandssvenska METODGUIDEN.
• Internationella projekt kring LEADER-metoden
  • LEADER har fungerat som ett gemenskapsinitiativ i tre perioder. Nu skall det ”mainstreamas” så att det blir ett redskap som används för landsbygdsutveckling i alla landsbygdsområden. När en LEADER-period avslutats och en ny har inletts, har ett problem varit att kunskapen och erfarenheterna inte överförts på ett effektivt sätt. Detta problem blir nu av en helt annan omfattning när LEADER-redskapet skall tas i bruk överallt i Europa.
• Om udflytning af statslige arbejdspladser.
  • Hvis der oprettes nye virksomheter så er det nödvendigt at pröve om det er passende eller måske gunstigere at finde plads til dem ude på landet i mindre byer, lige fra starten.
• Utmarksbasert masterstudium i Norge
  • Vil kommersialisering av utmarksressursene gi attraktive arbeidsplasser for unge kvinner og være redningen for distrikts-Norge? Hvilke følger vil dette få for naturmiljøet og lokalsamfunnene? Er allemannsretten en hindring for næringsutvikling, og vil fri ferdsel være svaret når alle turistene finner veien til sårbar natur i Norge? I mediene blir allemannsretten satt opp mot næringsutvikling i distriktene, og dette viser at det er bruk for utdanning innen utmarksbasert næringsutvikling.
• Nordisk vennskapssamarbeid gjennom 10 år
  • Et 10-årig vennskapssamarbeid mellom en landsby på Jylland og ei lite bygd i Norge har skapt økt innsikt i og forståelse for både andres og egne utfordringer. Gjennom besøk hos hverandre med felles opplevelser og delte erfaringer, har vennskapet fått stor betydning i utvikling av egne nærmiljø.

Fria metoder

Det behövs mentala redskap i landsbygdsutvecklingsarbetet. Eller Metoder om man så vill. Detta har uppmärksammats i många sammanhang och det finns en uppsjö av handböcker om byaplanering, social ekonomi, social redovisning, framtidsdiskussioner lokal ekonomisk analys osv. Det finns också en rad metod boxar, mappar där man har samlat nyttiga metoder. Ett av dem är den finlandssvenska METODGUIDEN.

av Peter Backa

Nu har Kooperativ utveckling, Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva, Studieförbundet vuxenskolan och Arbetarnas bildningsförbund öppnat en portal som man kallar Fria metoder. http://www.friametoder.se.
Där kan man hitta i dagsläget ett tiotal metoder som stöder lokal utveckling.

Metoderna, eller rättare sagt handböckerna som beskriver dem, finns att fritt laddas ner i olika format. På invigningen av Fria metoder framhölls att man vill ge de lokala aktivisterna möjlighet att använda metoder utan att behöva betala för dyra konsulter och copy-write skyddade handböcker. Det har man oftast inte råd med i byarna.
Portalen invigdes 17.10.2005 men är fortfarande delvis under arbete så en del tekniska störningar kan förekomma.

Internationella projekt kring LEADER-metoden

LEADER har fungerat som ett gemenskapsinitiativ i tre perioder. Nu skall det “mainstreamas” så att det blir ett redskap som används för landsbygdsutveckling i alla landsbygdsområden. När en LEADER-period avslutats och en ny har inletts, har ett problem varit att kunskapen och erfarenheterna inte överförts på ett effektivt sätt. Detta problem blir nu av en helt annan omfattning när LEADER-redskapet skall tas i bruk överallt i Europa.

av Peter Backa

På ett båtseminarium i maj för lokala aktionsgrupperna i Sverige och Finland diskuterades dessa problem och man kom bl.a. överens om att göra ett internationellt LEADER-projekt kring LEADER-metoden och de metoder som har använts i LEADER-arbetet. Det här resulterade i ett arbetsseminarium, som hölls 23-24.8 i Vasa för LAG-grupper i Finland, Sverige, Danmark och Holland med Studiefrämjandet i Österbotten och Svenska studiecentralens projekt “Metodboxen” som arrangörer.

Målet med arbetsseminariet var att etablera nödvändiga kontakter mellan LAG-grupperna, diskutera innehållet för ett gemensamt projekt mellan lokala aktionsgrupper i länderna, skriva en projektplan och besluta om praktiska arrangemang för en gemensam ansökan.

Under den första dagen hade man bl.a. utbyte av tankar, idéer och presentation av ett mest lyckat projekt (s.k. “best practise”) från olika regioner. Under andra dagen delades deltagarna in i två arbetsgrupper med mål att få fram gemensamma projekt, ett för vardera gruppen. Resultatet från mötet blev att man går vidare och arbetar för att få till stånd två projekt.

Om udflytning af statslige arbejdspladser.

Hvis der oprettes nye virksomheter så er det nödvendigt at pröve om det er passende eller måske gunstigere at finde plads til dem ude på landet i mindre byer, lige fra starten.

Sveinn Jónsson, næstformand i LBL Island

I Island har vi ikke nået et godt resultat med at flytte statsorganistationer ud paa landet, hverken enkelte arbejdere eller instutioner som helhed.
Det er jo forståeligt, at personalet ikke altid er parat til at bytte bopæl omgående, rive op sine rödder fra familie og venner og tage fat på nye arbejdspladser.
Jeg synes at hvis der oprettes nye virksomheter så er det nödvendigt at pröve om det er passende eller måske gunstigere at finde plads til dem ude på landet i mindre byer, lige fra starten. Hvis det lykkes er det muligt at udvikle arbejdet og virksomheden til större foremal. Vores erfaring her i landet er ikke god med hensyn til at flytte et komplet foretagende ud på et nyt sted uden at personalet fölger med.

Med data maskinerne ser vi helt nye muligheder for nye arbejdspladser ude på landet, særligt for kvinderne. Bankerne og sparekasserne har nu i de sidste år oprettet arbejdspladser somme tider hjemme hos den ansatte eller på et kontor hvor flere kan arbejde sammen, hvis de har uddannelse til computerarbejde, hvis de kan f.eks. programmere, indskrive forskellige viden eller bevare alle de oplysninger som fölger med menneskeheden i det daglige liv.

Forandringen er stor og den bliver ved, så vi er nödt til at fölge med, om vi vil eller ej. Jeg synes at vi har mange muligheder i fremtiden for at bygge nye arbejdspladser op ude på landet. Muligheder som ikke var der för alle de nye tekniske midler blev opfundet. Man mærker nu at mange som bor i hovedstadet Reykjavík gerne vil flytte sin bopæl ud på landet, hvor de kan beskæftige sig med nye spændende ting, selvstændigt eller i forhold med de virksomheder som de har arbejdet hos.

Jeg vil gerne fortælle om at nuværende formand for LBL i Island. Han var ansat som afdelingschef for geofysik og jordskelv ved vejrmeldingsstation i Reykjavík, men bor nu midt pa Nordlandet og har bestyret sin afdeling derfra med et godt resultat. Her findes også nogle arbejdspladser rundt om i landet, som sörger for at svare i telefon og give nyttige oplysninger om företagene, selvom de har hovedkontor i Reykjavík.

Bestyrelsen i LBL forbereder nu at oprette en “website” for alle dem som vil deltage i diskussionen om vort arbejde indenfor og uden for LBL, på hvilken måde vi hjælper hinanden at nå vore resultater både arbejdsmæssigt og kulturelt i alle spredte bygder over hele landet. Hvis det lykkes er det meget enkelt for alle at komme med, fortælle om sine ideer til forskellige föremal, hvad der passer bedst og hvad der er en höjt prioriteret opgave på hvert et sted rundt om i landet. Sådan en internet tidskrift kan muligvis fa reklamer för att bekoste driften. Vi håber at den internetavis kan blive af stor hjælp til at styrke bygderne i
landet.

Utmarksbasert masterstudium i Norge

Vil kommersialisering av utmarksressursene gi attraktive arbeidsplasser for unge kvinner og være redningen for distrikts-Norge? Hvilke følger vil dette få for naturmiljøet og lokalsamfunnene?
Er allemannsretten en hindring for næringsutvikling, og vil fri ferdsel være svaret når alle turistene finner veien til sårbar natur i Norge? I mediene blir allemannsretten satt opp mot næringsutvikling i distriktene, og dette viser at det er bruk for utdanning innen utmarksbasert næringsutvikling.

av Gro Elden
Vil kommersialisering av utmarksressursene gi attraktive arbeidsplasser for unge kvinner og være redningen for distrikts-Norge? Og hvilke følger vil dette få for naturmiljøet og lokalsamfunnene? Turistnæringen var i fjor verdt 77 milliarder kroner, og er økende.

Potensialet er stort i turistnæringen
Det nye tverrfaglige masterstudiumet utmarksbasert næringsutvikling på NLH gir studentene kompetanse på naturturisme, næringsutvikling og bruk og vern av utmarksressurser.
- Ordkrigen i mediene den siste tiden der allemannsretten har blitt satt opp mot næringsutvikling i distriktene viser at vi tilbyr en utdanning det er bruk for, sier rådgiver Stian Stensland i utmarksbasert næringsutvikling ved NLH.
Jegere har reagert på at at prisen på jakt foreslås økt. De hevder at norsk skogeeierforbunds medlemmer vil ta seg så godt betalt for jaktrettigheter at det ikke vil bli mulig for dem å jakte lenger. Skogeeierforbundet hevder på sin side at ligger en stor mulighet for verdiskapning i naturbasert reiseliv, men at jakta selvfølgelig ikke bare vil bli forbeholdt rikinger.

Tverrfaglig studium
Kommersialisering av utmarka er kjernespørsmålet i utmarksbasert næringsutvikling. Det er det første av sitt slag i Norge, og studiet etableres som følge av de samfunnsmessige og politiske endringene vedrørende bruk av natur og utmark. Studiet inkluderer fag som sosiologi, arealplanlegging, økonomi, næringsutvikling, reiseliv og selvfølgelig naturforvaltningsfag.
- Å dra inn reiseliv på NLH og i masterstudiet har vært spesielt viktig, da reiselivet er ei raskt voksende næring, og viktig for sysselsetting og verdiskaping i distriktene. Bare i Norge er det samlede turistkonsumet 77 milliarder kroner.

Særlig stort synes potensialet å være innenfor det natur- og kulturbaserte reiselivet, der veksten, ifølge World Tourism Organization, vil være tre ganger så stor som i den klassiske turistnæringen de nærmeste tiårene.
- Samtidig er det klart for stadig flere at turistenes reisemønster og vaner også kan ha en stor innvirkning på ressursgrunnlaget og kulturen på de stedene som besøkes”, sier Stian Stensland, rådgiver i utmarksbasert næringsutvikling ved NLH.

Potensielle konflikter
Når bruken av norsk natur endres vil det også oppstå konflikter og utfordringer som må løses. Er allemannsretten en hindring for næringsutvikling, og vil fri ferdsel være svaret når alle turistene finner veien til sårbar natur i Norge? Er det slik at jakt og fiske først og fremst skal være et billig gode for de som bor på bygda, eller skal det i større grad gjøres reiselivsnæring ut av det med servering, overnatting og guiding slik at det også gir flere tiltrengte kvinnearbeidsplasser i Bygde-Norge? Potensialet for økte inntekter fra småskala vasskraftutbygging i utmarka er betydelig, men i hvilket omfang ønsker samfunnet dette, og skal småskala vannkraft være tillatt i vernede vassdrag?

Interessegrupper positive
Det nye masterstudiet vil ta for seg muligheter, utfordringer, konflikter og flaskehalser når utmarka skal utnyttes kommersielt i en langt større grad..
- Det er veldig bra at et slikt studie kommer nå, sier Cesilie Aurbakken i faggruppe ressursforvaltning, Norges Bondelag.
- Med de endringene vi nå ser i landbruket, er det ingen tvil om at det trengs kreative, framtidsrettede folk i distriktene med kompetanse på hvordan naturressursene kan brukes i blant annet reiselivssammenheng.

Også miljøorganisasjonene har synspunkter på at turisme og naturforvaltning nå sees i sammenheng.
- Turistnæringen og den enkelte besøkende har et stort ansvar for ikke å ødelegge naturen. Å bygge opp kompetanse på dette fagfeltet i Norge ser vi i WWF på som viktig, sier Stefan Norris, fagsjef i WWFs Internasjonale Arktisprogram.

Hentet fra Universitetet for miljø- og biovitenskap (http://www.umb.no)
Enhet: Universitetet for miljø- og biovitenskap (UMB)

Nordisk vennskapssamarbeid gjennom 10 år

Et 10-årig vennskapssamarbeid mellom en landsby på Jylland og ei lite bygd i Norge har skapt økt innsikt i og forståelse for både andres og egne utfordringer. Gjennom besøk hos hverandre med felles opplevelser og delte erfaringer, har vennskapet fått stor betydning i utvikling av egne nærmiljø.

av Brita Homleid Lohne

Lørdag 6. august 2005 stoppet en buss med nordmenn fra Tørdal i Telemark ved Høydalstorvet i Vammen på Jylland. Anledningen for besøket var blant annet markeringen av 200 år siden H.C. Andersens fødsel. Sammen med danske venner fra Vammen skulle ferden gå videre til Odense dagen etter for å følge i forfatterens fotspor.

Slik har det vært siden 1996, da Øvre Tørdal velforening fikk en forespørsel gjennom Norges Velforbund om å bli vennskapslandsby med Vammen i Tjele kommune. Gjensidige besøk hos hverandre, gjerne knyttet til spesielle temaer eller aktiviteter, har gjort at en har blitt svært godt kjent med hverandre, og vennskapet har vokst gjennom disse felles opplevelsene.

Det var ikke bare H.C.Andersen som stod på programmet denne helgen i august, men også diverse utflukter i Vammen, der en kunne velge mellom besøk til sagbruk, jættestuer, Foulum forskningssenter, fottur på kulturstier eller en tur til Viborg. Et rikholdig og interessant program, godt utfylt med nydelig dansk mat, gjorde besøket til en lærerik, velsmakende og svært hyggelig opplevelse. Som det har vært en rekke ganger tidligere.

Timene i Odense, sammen med en svært dyktig guide, gjorde at undertegnede fikk en ny og dypere innsikt i livet til yndlingsforfatteren fra barndommen. Eventyrene fikk en ny dimensjon. Visitten innom utendørsmuséet Den Fynske landsby, der det var stor aktivitet i stuer og stall, gav også et godt inntrykk av et “tidligere” Danmark.

Å være vennskapslandsbyer på denne måten betyr mye også i det daglige virke hjemme i egen bygd. En lærer utrolig mye om andres levemåte og kultur. Det at en i tillegg ser sitt eget gjennom andres øyne, åpner gjerne opp for større forståelse for det en selv har. En opplever også at utfordringer i ei lita norsk bygd har mye til felles med de en finner i en dansk landsby. Erfaringsutveksling, felles idéutvikling og muligheter for å se nye løsninger er ikke bare en bieffekt av samarbeidet, men heller en del av essensen.

I bussen på vei mot Fredrikshavn på hjemreisedagen, gikk praten livlig, det var planlegging på gang. Danskene er ventet på besøk til Tørdal på ettersommeren 2006, 10 års vennskapssamarbeid skal feires! Velkommen, vi ser fram til videre samarbeid!

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.